Bensinmaran: Här är de 10 sämsta bensinbilarna genom tiderna

Vissa bilar byggs för att imponera – andra borde aldrig ha lämnat fabriken. Vi har grävt djupt i bilhistoriens mest pinsamma arkiv och samlat de tio bensinbilar som kombinerar usel bränsleekonomi, märklig design och tekniska katastrofer i ett och samma fordon. Häng med på en resa du inte vill köra själv.

Ford Pinto (1971–1980)

Ett bokstavligt mardröm på hjul. Den amerikanska folkbilen blev ökänd för sin placering av bränsletanken – ett lättantändligt recept vid påkörningar bakifrån. Att sätta sig bakom ratten i en Pinto var att leka med livet.

Hummer H2 (2002–2009)

Tung, törstig och totalt överdriven. Med ett bensinintag som skulle få ett oljebolag att le brett – och en förbrukning på under 5 l/mil i stadstrafik – var detta en SUV som borde ha kommit med klimatvarning på köpet.

Yugo GV (1985–1992)

En öststatlig exportdröm som förvandlades till ett amerikanskt biltrauma. Yugo GV var svag, osäker och så opålitlig att verkstäderna nästan gav mängdrabatt. En bil man älskade att hata.

Chevrolet Vega (1971–1977)

Den rostade snabbare än en konservburk i ösregn. Med en motor som ofta gav upp före 10 000 mil och ett karossmaterial som verkade byggt för att lösas upp, var Vega en enkelbiljett till skroten.

Jaguar X-Type (2001–2009)

Tanken var en folk-Jaguar – resultatet blev en överprisad Ford Mondeo med kromdetaljer. Hög ambitionsnivå, låg kvalitet och en prislapp som inte matchade innehållet gav X-Type ett dåligt rykte den aldrig skakade av sig.

Pontiac Aztek (2001–2005)

Designen är legendarisk – av fel anledning. Bizarra former och märkliga proportioner kompletterades av en törstig V6-motor och undermålig körupplevelse. Ett typexempel på hur man kan göra allt fel på en gång.

Chrysler Sebring (2007–2010)

Den såg ut att vilja vara europeisk – men kändes som en budgetbil från något bilmässigt B-lag. Tråkig att köra, plastig inredning och med bränsleförbrukning som inte matchade någon av fördelarna. Om det nu fanns några.

Lincoln Blackwood (2002)

En lyxig pickup med stängd flakdel, krom överallt – och noll praktisk nytta. Bränsleförbrukningen låg på ”lastfartygsnivå”, och modellen togs ur produktion efter bara ett år. Inga tårar fälldes.

Dodge Caliber (2007–2012)

Ett skolexempel på misslyckad produktutveckling. Stötig gång, trött CVT-låda och en motor som lät mer än den levererade. Att köra Caliber kändes mer som en motvillig kompromiss än ett bilval.

Cadillac Cimarron (1982–1988)

General Motors försök att ”kompaktifiera” sitt lyxmärke slutade i pinsamhet. I praktiken en ommärkt Opel med fyra cylindrar och lågprestige – fast till premiumpris. En bil som satte varumärkets anseende på spel i åratal.

Vårt team kan ha använt AI för att assistera vid skapandet av detta innehåll, som har granskats av redaktörerna..